Katarina

Katarina_Hamilton_irish_wolfhound_Skorpan_Lotsberget_Dalaro__“Att få upptäcka, vara noggrann och få dela med sig. Det ger mig en sån kraft. Det här med iver och handlag, lyhördhet, tålamod och eftertänksamhet. När man får chansen att uppleva det, där, lite längre bort, alldeles framför nosen eller ibland inne i egna sinnet. Glimtar av extra-ordinära livsinsatser. Livet och växlingarna i naturen. Det hemtama flätat med överraskningar. Ögonvrår. Näsvinklar. Årstider. Landskapstyper och formationer. Små kryp. Maffiga rovfåglar. Ulliga små hasselmöss. Mänger av intryck att sålla. Vaska fram det speciella. Innan jag börjar rita ett kort kan det vara en väldigt lång process. När det kortet sen gått i tryck är det varje gång lite magiskt att packa leveranserna och veta att nu ska det flyga vidare ut i världen. Som att släppa iväg en unge nästan. Så jag får väl vackert fortsätta med att rita, packa och släpa, och driva mitt kortförlag. Det har blivit för roligt helt enkelt. Och göra lite annat också. Nya tygtryck förstås. Och brickor. Önskemål finns om pärmar, anteckningsböcker, servetter, en roman. Vi får se. En sak i taget. Eller fyra kanske? Nu är det dags för en kaffe. Med fluffad mjölk i. Och en sån där rund och spröd liten kardemummaskorpa.”    de allra bästa hälsningar /Katarina

Från början född som norsk medborgare i svenska Jämtland växte Katarina sedan upp vid havet i Stockholms skärgård i ett hem som var den självklara mötesplatsen för kulturgiganter från världens alla hörn. Efter Adolf Fredriks musikgymnasium blev det högskolestudier i konst, musik, franska, matematik, kulturvetenskap, etnologi och arkivutredning, i Paris och Stockholm. Katarina är mamma till fyra vuxna barn, tre söner och en dotter. Efter tolv år i Skara, Västergötland och ett par år i Östersund, Jämtland, är Katarina sedan 2015 tillbaka i Stockholm och lever idag i Gamla Stan tillsammans med sin irländska varghund “Skorpan” och arbetar med förlaget och skapandet i ateljén på Dalarö.